.

Vi är framme i Los Angeles och allting har gått jätte bra!

Resan hit va fruktasvärt lång, men det flöt på riktigt bra måste vi ändå säga. Det tog ca 35 timmar från det att vi

lämnade Hong Kong tills vi kom "hem" i Los Angeles.

Jag va nervös när vi steg av planet i LA, tänkte att nu kommer dom att ställa mej 1000 frågor om varför jag kom från Asien,

vad jag ska göra här osv osv. Brandon hade förberett mej på att jag skulle kanske få stå i kö någon timme innan det vart min tur,

eftersom det ofta är väldigt mycket folk. Men när vi väl kom fram på morgonen så va det knappt någon där alls. Jag blev

invinkad till en handikappkö (undrar varför?) och hade endast 1 person för mej.

I passkontrollen satt det en stor mörk kille, och han såg lite smått farlig ut tyckte jag. Men han va så snäll, fråga mej vad

vi skulle göra här, och när jag hade tänkt att åka hem. Sen va det bara att scanna mina fingeravtryck och le för kameran och

det va allt! Välkommen in i USA hörde jag sen, och all min nervositet släppte!

Brandon däremot som vart så säker på att han kommer in före mej och att dom bara kommer att säga välkommen hem, fick svara

på flera frågor än mej. Han va tvungen att visa upp båda sina pass och sen förklara vad vi gjort i asien och vad vi hade för

planer i USA.

Det roliga va att det va jag som fick stå och vänta på honom, vilket vi aldrig trodde skulle hända!

När vi väl kommit ut i ankomsthallen så vart det världens pådrag. För i fotöljerna brevid oss så va det en äldre man som

hade lämnat 2 st bagage och bara gått därifrån. Ingen visste vart han hade tagit vägen eller vem han var, så det kom ju

vakter men enorma skjutvapen. USA levde med en gång upp till sitt rykte!

Boende då, ni kanske undrar hur vi har det för tillfället?

Vi ska ju inte klaga, vi blev ju medlemmar på en sida som heter cochsurfing för några veckor sedan. Allting går ut på att du

får låna en soffa hos folk, helt gratis!

Vi hade turen att få kontakt med en kille som heter Wialliam, så vi bor just nu hemma hos honom och ska vara här

tills på Söndag. Jag har kännt mej ganska nervös innan, eftersom man inte alls vet vad det är för människor som man

ska bo hos. Men just med William har nog vi haft en fruktansvärd tur! Han är så himla trevlig!

Han bor i ett område som heter Los Feliz, och vi har gångavstånd till Hollywood. Man ser Hollywood skylten från gatan, och

det är en mysigt amerikanst bostadsområde! (har till och med en pool utanför lägenheten)

Jag har så svårt att ta in att jag är i USA, kan ni tänka er USA av alla ställen!

Underbart!

Vi är framme i Los Angeles och allting har gått jätte bra!

Resan hit va fruktasvärt lång, men det flöt på riktigt bra måste vi ändå säga. Det tog ca 35 timmar från det att vi

lämnade Hong Kong tills vi kom "hem" i Los Angeles.

Jag va nervös när vi steg av planet i LA, tänkte att nu kommer dom att ställa mej 1000 frågor om varför jag kom från Asien, vad jag ska göra här osv osv. Brandon hade förberett mej på att jag skulle kanske få stå i kö någon timme innan det vart min tur, eftersom det ofta är väldigt mycket folk. Men när vi väl kom fram på morgonen så va det knappt någon där alls. Jag blev invinkad till en handikappkö (undrar varför?) och hade endast 1 person för mej. I passkontrollen satt det en stor mörk kille, och han såg lite smått farlig ut tyckte jag. Men han va så snäll, fråga mej vadvi skulle göra här, och när jag hade tänkt att åka hem. Sen va det bara att scanna mina fingeravtryck och le för kameran och det va allt! Välkommen in i USA hörde jag sen, och all min nervositet släppte!

Brandon däremot som vart så säker på att han kommer in före mej och att dom bara kommer att säga välkommen hem, fick svara på flera frågor än mej. Han va tvungen att visa upp båda sina pass och sen förklara vad vi gjort i asien och vad vi hade för planer i USA.

Det roliga va att det va jag som fick stå och vänta på honom, vilket vi aldrig trodde skulle hända!

När vi väl kommit ut i ankomsthallen så vart det världens pådrag. För i fotöljerna brevid oss så va det en äldre man som hade lämnat 2 st bagage och bara gått därifrån. Ingen visste vart han hade tagit vägen eller vem han var, så det kom ju vakter men enorma skjutvapen. USA levde med en gång upp till sitt rykte!

Boende då, ni kanske undrar hur vi har det för tillfället?

Vi ska ju inte klaga, vi blev ju medlemmar på en sida som heter cochsurfing för några veckor sedan. Allting går ut på att du får låna en soffa hos folk, helt gratis!

Vi hade turen att få kontakt med en kille som heter Wialliam, så vi bor just nu hemma hos honom och ska vara här tills på Söndag. Jag har kännt mej ganska nervös innan, eftersom man inte alls vet vad det är för människor som manska bo hos. Men just med William har nog vi haft en fruktansvärd tur! Han är så himla trevlig!

Han bor i ett område som heter Los Feliz, och vi har gångavstånd till Hollywood. Man ser Hollywood skylten från gatan, och det är en mysigt amerikanst bostadsområde! (har till och med en pool utanför lägenheten)