Vietnamn: Ho Chi Minh.

Sitter just nu pa varat stangda gest house intryckt mellan mopeder och ute mobler! :)

Vi kom hit vid lunchtid idag och allt gick kanon bra med att korsa gransen och sa, sa det va skont!
Idag har vi hunnit med att titta in staden, vandrat i timmar och kollat butiker och gator.
Det finns verkligen sa sjukt mycket av allt, man kan inte forsta att allt gar runt. Och trafiken ska vi inte prata om, det ar kaos vart man an ar. Tusentals mopeder som ska trangas och alla ska saklart fram forst! Sa nar man ska korsa gatorna sa samlar vi ihop oss till en klum och sen ar det bara att ga, for annars kommer man aldrig over! :)

Och att vara elektriker i denna staden, da kan man nog saga att man jobbar med doden. For sa mycket kablar som det hanger i varje stolpe kan man ju knappats veta vad det ar man jobbar me... Har tagit en bild pa det, men datorn har verkar inte hitta kameran som jag kopplat in sa vi far val forsoka lagga ut bara ett inlagg med bilder sa snart det gar! :)

Men folk ar super trevliga har, sa jag tror att denna veckan kommer att bli bra!

Igar va som sagt en tung dag, med mycket tankar och funderingar. Vi akte forst till Museumet S 21 for att fa lasa och forsta lite om vad som hande i Kambodja under denna hemska period mellan 1975 - 1979. Men det gar liksom inte att ta in, det va en san konstig och obehaglig kansla som man hade i kroppen nar man fick ga runt och se allt detta som fanns kvar. Allting stod ju kvar som det va pa den tiden, sangar och celler dar folk blev torterade. Bilder pa manga av det avlidna.
Det gick liksom inte att ta in, tararna rann langs med alla vara kinder medans vi forsokte forsta hur manniskan kan bli sa ond. Vad ar det som har gatt fel pa personer som gor detta. Kan man verkligen fodas sa ond?

LITE FAKTA FOR DOM SOM VILL LASA!

Säkerhetsfängelset S-21 Toul Sleng var från början en högstadieskola i Phnom Penh i Kambodja som under Pol Pots regim under 1975-1979 byggdes om till ett fängelse dit obekväma politiska fångar och intellektuella skickades efter att ha arresterats på order från Angkar-regeringen i demokratiska Kampuchea.

I fängelset satt fångarna i genomsnitt 2-4 månader. Efter denna tid av tortyr och svält avrättades fångarna. Uppskattningsvis 17 000 fångar, även kvinnor och små barn, skickades till S-21 på order från Angkar, varav endast tio överlevde. Toul Sleng var en plats som var ytterst topphemlig, ledd av Khang Khek Ieu, kallad Duch. Byggarbetare som arbetade utanför fängelset berättade om det som "en plats där människor gick in men aldrig kom ut". Byggnaden är idag folkmordsmuseum där man kan titta på fängelset som det påträffades när vietnamesiska trupper befriade Kambodja från de Röda khmerernas regim 1978. På väggarna sitter tusentals foton av de avrättade fångarna som togs innan de skickades till avrättningsplatsen.


Efter S 21 tog vi oss ut till The Killing Field. Inne pa omradet sa har dom ett 18 vaningar stort monument. Dar finns alla kranier bevarade, och sorterade efter alder, barnen hogst upp och de aldsta langst ner. Och pa golvet under alla kranier sa lag det en stor hog med klader fran alla manniskor.
Det va sa overkligt, och man kan inte forsta att detta hande for inte sa lange sen.
Vi gick runt pa omradet och det va uppgravda massgravar vart man an tittade. 86 st massgravar  har dom graft upp, men bestammt att lamna det som det ar just nu.
Det fanns ett trad som dom slog ihal barnen emot, for dom ansag att dom inte ville odsla det dyra kulorna pa dom. Det gar helt enkelt inte att forsta!!!!

Aven om det va sa hemskt att se detta sa va det anda intressant och nyttit att se, om man nu kan uttrycka sej sa, utan att det later helt fel. Tankarna snurrade ju och det diskuterades en helt del mellan oss igar.
R.I.P.


Imorgon sa ska vi aka till Cu Chi tunnlarna som ar ett ar ett otroligt stor underjordiskt tunnelsystem som ursprungligen strackte sig anda fran Ho Chi Minh City till den kambodjanska gransen. Man borjade bygga detta 1948 och holl pa i 25 ar, sa idag finns det ca 250 km tunnlar.
Sa det ska bli intressant att se, jag hoppas dock att man inte far kalustrofobi nar man ar dar nere!

Hoppas att vi som sagt kan bjuda pa lite bilder snart !
Hall ut, det kommer!


Kommentarer
Postat av: Mormor och morfar

Hej Emely,

Vilka fantastiskt fina reseberättelser du skriver. Mormor ligger i sängen och vilar och jag har just läst högt för henne om era tempelbesök och besöken på minnesplatserna för khmerernas folkmord. Det är skakande beskrivningar, hemska men troligen viktiga för oss alla att komma ihåg så att alla människor kan göra sitt bästa för att det inte skall kunna upprepas. Hälsningar till Dig och Dina reskamrater. Ni verkar vara ett fantastiskt gäng!

2010-03-31 @ 16:52:54
Postat av: Lotta

Tack för reseberättelserna!!! det är lika spännande o intressant varje gång det kommer ngt nytt, det känns som om jag är med en liten bit på er resa. Hälsa alla o var rädda om er...

2010-03-31 @ 20:44:57
Postat av: Mariann

Hej

Jag läste vad din morfar skrev och det var precis det jag tänkte skriva.

Detta måste omvärlden komma ihåg och se till att det aldrig händer igen.

Njut av din resa, trots de hemskheter ni fått se.

2010-04-01 @ 18:43:59
Postat av: Mam 2 My best tjej

Hellow My Besting Tjej och Tjejligan.Spännande men tänkvärt att få höra om det ni sett................Hemska Tanke att det varit så illa behandling av människor och av dem så gjort detta.Instämmer med Morfar.Ö er fortsatt trevlig resa och följer era upptåg med spänning...........Emlan love y 4 ever Miss Y ...................Hare bäst 2 Y and Tjejligan Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam Mam

2010-04-04 @ 11:51:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0