.

Om cirka 30 minuter så ska jag cykla till jobbet, och än så länge ser väderprognosen okej ut. Men andra ord Inget regn!

Ser fram emot ikväll, då ska nämligen jag, Emmilia och hennes mor gå på en föreläsning som Mia Törnblom håller. Jag har bara hört delar av henne förut då hon hade föreställing på Sheraton och jag jobbade. Men idag är det vi som får sitta ner i lugn och ro och bara överrösas av hennes positiva energi!

Jag kan ju inte påstå att det kommer vara ett prov att skryta om, sen att 3 delar innehöll Matte B är ju en annan femma. Matte B har jag nämligen aldrig ens läst i skolan, så det sket sej kan man ju ärligt säga!

Men nu har jag gjort det, och sett hur det går till och det var ju det som var meningen!

Det va jätte länge sedan som jag var ute. Så igår så hade vi en riktig tjejkväll hemma hos Emmilia. Madde är ju även tillbaka i Halmstad nu, vilket är sjukt kul!

Så vi sminka oss, laga mat och bara hade det mys!

Ändå har jag legat sömnlös stora delar av natten!

Madde och Emmila är påväg hit ikväll, vi ska bara ta det lungt. Laga lite mat och kolla på Idol, och sen är det nog sovtime för mej eftersom jag måste upp tidigare än vanligt till detta provet.

Så slappe Fredag med andra ord!

Eftersom jag endast hade hunnit prova köra min cross på gatan utanför våran lägenhet, så tog vi nu ut det till Brandons mamma. Där finns det en stor åker som man kan öva fritt på. (Kanske inte längre, om markägaren läser detta!) Det är ju så sjukt kul, och jag har till och med fått in koppling och växla så det gick att köra på ett tag innan motostoppet infann sej.

Detta kommer bli en bra cross att öva på innan det köps en större, dock ser man ju ut som en jätte på den!

Dock inte lika underbar när han under helgen har kissat i både soffan och sängen. Nu har han alltså begränsat utrymme i lägenheten kan man säga!

Dom på kathemmet trodde att det kunde bero på att han har pellets i sin låda, tydligen så funkar det inte ihop med 70% av alla katter. Nu har vi alltså bytt till sand och provar oss fram till hur han fungerar!

Jag är glad att han är här med oss!

Sen tror jag mycket beror på att jag inte är 100% säker på att jag ens vill bli polis. Det är egentligen någonting som jag har snöat in mej på när jag var liten. Jag ville bli polis eller brandman och där har jag på nått sätt fastnat.

Det gör nog mycket till att detta med Historian inte motiverar alls, hade jag vart säker hade det kanske vart roligare.

Om jag ska vara ärlig så känns det som att jag är ganska nöjd med hur jag har det just nu, jag jobbar, får lön varje månad, vill jag resa kan jag göra det, jag kan spendera min fritid bäst jag vill...

Det känns mera som att pressen kommer från samhället i sej, för på något sätt i bakhuvudet så säger en röst till mej:

Sen gör det ju inte saken bättre att jag är så fruktansvärt envis, vilket resulterar i att jag kommer att känna mej misslyckad om jag inte klarar denna kurs.

Jag vet ju att det inte är så, utan att det hela går ut på att hitta någonting man trivs med. Sen om det är genom 4-pluggår eller om man hittar det utan studier. Det spelar ju egentligen ingen roll.

Det är bara det att tanken man haft i huvudet är sen man var tonåring är:

Samtidigt så är mina vänner Angelica och Lars oerhört bra exempel på att detta inte alls måste vara klar innan man får barn. Dom fick sin älskade Lovis mitt under pågående studier, dom har flyttat runt och provat olika möjligheter för att få deras familj att fundera bäst för allihopa.

Just nu så är båda uppe i studier och det imponerar på mej, för dom visar verkligen att Ingenting är omöjligt!

Man måste inte ha allting klart innan ett nytt liv börjar. Dom har provat sej fram tills dom hitta någonting dom brinner för, jag vill oxkså hitta det jag brinner för.

Jag nämnde ju igår att vi skulle få besök idag, det är nämligen så att Boots har kommit till oss för att stanna ett tag. Tills det finns någon kärleksfull familj därute som önskar att ta fullt ansvar för honom kommer vi att ge denna lilla krabat all kärlek vi har! Vi kan ju tyvärr inte skaffa ett eget husdjur eftersom vi nte riktigt vet var vi kommer hålla hus. Då kände jag att detta var ett bra alternativ, att hjälpa till så länge vi kan!

Det är nämligen så att katthemmet Kattfoten här i Halmstad sökte akuta Jour Familjer till katter som folk ej kan ta hand om. Boots var nämligen hotad med avlivning, så då tog Kattfoten hand om honom.

Så finns det flera själar i Halmstad kommun som läser detta och är intresserade av att hjälpa till, kontakta då Kattfotens katthem.

Jag har precis anmält mej till en prövning på Komvux som kommer att ske om 1 månad. Ämne som ska läsas upp är Historia A.

Jag kan erkänna att jag är lite smått rädd för att ta tag i detta. Det är nämligen så att jag länge har funderat att söka till polishögskolan, men tvekar ändå emmellanåt. Men för att jag ens ska kunna få söka så måste jag läsa Histora A eftersom jag inte fick det genom gymnasiet. Jag måste även skriva ett Högskoleprov, vilket även det ger magknip. Det kommer nämligen att skrivas på Lördag nästa vecka.

Jag är rädd att jag har tagit mej vatten över huvudet, jag har inte öppnat en kursbok sedan 2004 och nu ska jag klara av att på egen hand läsa en hel kurs på 1 månad samtidigt som jag ska skriva ett fördjupningsarbete, jobba, träna och vara social.

Vet att i mångas över låter detta inte klokt, att jag enbart är larvig. Mycket möjligt att jag är det också, men jag antar att det bara är att bita ihop och försöka göra det bästa av sitsen!

Har även fått min pulsklocka och band idag, så jag är spänd på att komma igång och se hur den fungerar. Dock förklarade han som lämnade ut klockan att man på lättaste sätt tar reda på sin egen maxpuls genom att springa. Så jag antar att jag får ta en dag i veckan på löpbandet (även om jag hatar det, då kondisen inte är den bästa) bara för att kunna räkna ut vad min maxpuls är för framtida träning.

Idag vart det ett Functional Moves pass iaf, dock hängde jag inte med lika bra som jag brukar. Dom hade nämligen kommit igång med det nya passet, men kul var det iaf. Dock har jag ett problem, kanske finns någon därute som kan svara på vad det är jag gör fel. Men många gånger när man ska ha händerna över huvudet, med och utan vikter så kan jag bli så fruktansvärt illamående och tappa all kraft. Vad kan detta bero på, vad gör jag fel?

Kan tyvärr inte skylla på för lite mat i magen, för äta gjorde jag innan!

Istället sitter jag ju här ensam i våran lägenhet i Halmstad, Brandon har begett sej på fest med grabbarna medans jag valde att stanna hemma denna helgen.

Jag har istället tänt lite ljus, målat naglarna (mörk grå färg, vilket leder till en del kladd) surfat runt på Internet, och ska nu poppa lite poppcorn och kolla några avsnitt av Dexter.

Lugn och avslappnad Lördag med andra ord!

Eftersom jag trodde att vi skulle till ett köpcentrum så lämnade jag ju kameran hemma, vilket var dumt då Helsingör var en mysig stad med så gator att strosa runt på. Men förhoppningsvis så åker vi dit igen, för det var ju busenkelt.

Vi gick och kollade runt lite, tog en öl på torget och bara njöt av solskenet.

Blev ju även lite shopping såklart, det fanns ju nämligen Tax Free på båten (som endast tog 20 minuter). När jag fyllde år så fick jag Body Butter från The Body Shop av min kära Mor. Så Satsumas doft fanns redan i mina ägor, och nu finns även Moringa och Cocconut. Loveli!

Jag själv,med andra ord har befunnit mej på krigsstigen i stort sett hela veckan. Därav har bloggande uteblivit.

Det här med bilen som jag nämnde i det tidigare inlägget, det står på paus just nu skulle vi kunna säga.

Jag har vart arg, ledsen, skämts, känt mej överkörd, missförstådd. Men nu har jag pratat av mej, och fått tankarna ur världen.

För övrigt har Måndagen bjudit på regn och rusk. Måste nog ta tag i att köpa ett regnställ eftersom jag cyklar till jobbet varenda dag.

Passade även på att ta ett spinningpass på gymmet idag, förstår knappt att jag gör det frivilligt men även det har jag börjat att gilla. Tror att mycket är tack vare pulsbanden som man får låna. (Äger snart ett eget set eftersom mina vänner hade beställt pulsband och klocka till mej i födelsedagspresent.) Man kan följa sej själv under hela loppet på storbildsskärm vilket gör att man inte koncentrerar sej på tiden. Guld med andra ord!

Idag så vaknade jag kl 07.00 och kunde verkligen inte somna om, så jag gick upp och kokade lite the, tände några ljus och hade lite "egentid". Målade naglar, kikade bloggar och bara mös helt enkelt.

Brandon vaknade till liv ca 10.30 och då åt vi frukost, och gjorde oss reda för dagen. Vi tog en rejäl cykeltur för att hämta upp ett paket som min kära vän Angelica hade sickat till mej i födelsedagspresent.

Sedan cyklade vi vidare till Espresso House inne i stan, där vi köpte med varsin Latte och en bulle för att avjuta i solen nere vid Nissan.

Eftermiddagen har vi tillbringat ute i Ågarp hos Brandons mamma och moster. Vi åt lunch, gosa med katten och umgicks. Mycket trevligt eftersom det va bra länge sedan vi var där ute tillsammans.

Det känns som att vi har gjort någonting utav denna dagen, och det är jag glad för! Jag är helt klart redo för en ny vecka, imorgon står det jobb och träning på schemat!

Denna Söndagskvällen kommer att spenderas i soffan, har tänt ljus och ska kanske se några avsnitt av Dexter!

Men att jag är en känslomänniska, det är ju en sak som är säker. Är jag ledsen så är jag verkligen ledsen, och är jag glad så är jag super glad.

Det kan väl vara både positvt och negativt, bra att inte hålla allt inom sej när man är ledsen. Dock är det ju verkligen inte en lätt match att umgås i min närhet när det är tufft. (Tack Brandon för att du står ut).

Jag kan lätt fastna i negativa tankar, även om det är det sista jag vill. Och det är någonting som jag måste försöka att ändra på, för hittils så har ju allting löst sej och kommer ju även att göra det i framtiden.

Så nu ska jag försöka att ta mej i kragen, för egentligen har jag inte någonting att vara ledsen över. Jag har en underbar pojkvän, underbara vänner, pengar på banken och det bästa Hela livet framför mej där bara jag själv kan sätta gränserna för vad som är möjligt!

Sen är det väl alla övriga tankar som flyger runt i huvudet.

Denna dagen har vi bara vart soffpotatisar här hemma, lika omotiverade till att ta tag i någonting. Det enda som rullat är tvättmaskinen men längre än så kommer vi inte. Och ännu mera ångest är det ju att denna dagen snart är slut.

Den här FÖRBANNADE bilen som jag nämnt i ett tidigare inlägg, ger mej magsår. Brandon och Tobbe@ har ju jobbat på den sedan vi fick den, och nu skulle den alltså vara körbar. Därför tog vi en tur ut till Brandons mamma Mariann för att hälsa på. Behöver jag nämna att vi nu är fast här ute eftersom bilen bolmar ut vit rök.

Jag vill inte veta av den här biljävlen något mera, den är bara till besvär!

Till min födelsedag hade dock Brandon hittat en Pit Pro Cross till mej, en som jag själv kunde nå ner på!

Provade en gång förra året på en kompis cross, bara det att då fick Brandon sitta som stödhjul bakom eftersom jag inte nådde ner själv. Vilken han nog inte var så njöd med, utan nu gav mej en egen som jag kan köra med själv.

Tanken är väl att lära sej med denna, se om man tycker att det är kul för att sedan kanske köpa en större.

Sen att det kan komma upp i ca 90 km/h kan ju göra mej lite nervös!

Lördag den 1 Oktober så kliver jag och Brandon upp som vanligt, kollar lite på tv men sen tar det eld i brallan på Brandon. Det skulle nämligen storstädas fick han för sej. Att han kan få ryck ibland, det har jag ju börjat vänja mej med, men att det just nu hamnade på en Lördag förmiddag fick mej lite smått irriterad måste jag erkänna. Hur som helst så dammar vi av det som behövs dammas och sen cyklar vi in på stan för att fika.

Bara det att Brandon hade "ärenden" att ta itu med så jag och Emmilia unna oss en gobit istället, och när vi väl var klara så vart det dags att duscha av sej för kvällens middag som jag trodde att vi skulle på.

Emmilia hade nämligen sagt till mej att jag var henne och Johannas under kvällen, vi skulle käka och ha en "tjej" kväll. Mycket trevligt tänkte jag, och helt ovetandes om vad som egentligen stod på schemat packar jag min cykelkorg med smink och ombyte.

När vi kommer hem till Johanna och jag ska öppna hennes ytterdörr så knyter Emmilia en ögonbindel på mej, och efter det vart det 3 timmar i blindo för min del. Jag hamnade alltså på en förfest, helt ovetandes och utan syn. Snopen är bara förnamnet, vill jag lova!

Jag blev alltså ombytt och sminkad, ingen aning om vad jag hade på mej utan försökte med mina sinnen luska fram vad som försegick. När dom började sminka mej förstod jag ju att det inte var någon vanlig fondation som jag fick i ansiktet.

Nästa steg vart att ta sej ner till Johannas lilla bil, hade ingen aning om vart vi var påväg eller vem som körde. Men att det inte vart någon middag hos Johanna hade jag börjat förstå vid detta laget.

När jag väl får kliva ur gick ju mina tänkar på högvarv, vart är jag? Vad har dom på G?

Det enda jag kunde höra var att vi va inte ensamma längre, det var en massa folk och musik. Jag hamnar alltså i centrum utav detta sorlande ljud när dom ber mej ta av mej ögonbindeln.

Att jag nästan blev rörd till tårar, det var svårt att undvika. Jag blir varm i kroppen bara jag tänker på det nu! Tänk att ni alla gjorde detta, gick all in med dräkter och rubbet!

Så idag ska jag passa på att åka på en liten ungdomsresa, ska bjuda med med Emmilia (eftersom Brandon redan är för gammal) så ska vi åka min sista buss eller tågresa till ungdomspris. För från och med imorgon så är det för alltid en vuxen biljett som kommer att gälla för mej.

Det vi har diskuterat här hemma är dock, hur kan man vara ungdom tills man är 26 år!?
Man får ju nämligen ta körkort vid 18:års ålder. Man får även gå ut på krogen och dricka sej full. Vid 20 år så får man ta sitt första besök till systemet.

Men nu vid just 26 år, så är det färdigåkt på ungdomsbilljetterna på kollektivtrafiken.

Tänker man efter är det en väldig lustig ålder att anses som vuxen!