På banan igen!

Vi har nu återhämtat oss efter våran fruktansvärt långa bilresa. Allting tog sammanlagt 19 timmar och totalt så körde vi 173 mil. Det är ju helt sjukt egentligen att vi klarade av det, tänk173 jävla mil!!! Men vi sa innan vi började köra att vi kör så långt vi orkar och sen så tar vi in på ett motel.
Men vi hade en ganska bra taktik, vi körde upp 1 tank ivar vilket var cirka 4 timmars körning, och sedan så bytte vi av så att den andra fick ta igen sej lite. Dock var det ingen av oss som sov under hela resan, så att den sista biten var bra kämpig kan jag erkänna. Men då var vi så nära vårat mål så det kändes inte som att det var värt at somna då.
På nått sätt så gick tiden ändå ganska så fort, jag hann bland annat läsa ut en hel bok vilket säker gjorde att jag glömde bort tiden!
Väl i Dallas fick vi lite panik för vi hamnde mitt i rusningstrafiken, och den var inte att leka med. Folk körde som fullkomliga Idioter, och man fick verkligen passa sej. Och när vi väl kom fram till huset så fick vi vänta 2 timmar utanför eftersom vi inte fick tag i någon som kunde släppa in oss. Så där passa jag på att vila ögonen lite!
Det var en upplevelse i sej, och jag tror inte att det är någonting som vi kommer att göra om så många flera gånger.
Och jag kan säga att det var värt den långa körningen när vi väl kom fram till huset, detta är ett drömhus och det går inte annat än att trivas!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0