Saknad

Inatt va ju första natten som jag och Brandon sov ensamma på ca 2 veckor. Nathalie har ju delat rum med oss innan, och inatt så vaknade jag ca 6 gånger och undrade vart tusan hon hade tagit vägen... Helt förvirrad va jag och kunde inte förstå alls vart hon höll hus, så Nathalie du ska veta att du saknas i våran familj nu!
Vi lämnade ju Martin, Emmilia och Nathalie igår och for till Ao Nang för att möta upp Madde, Chris och Hennes mor och far. Och det va kul att få lite tid tillsammans även om vi inte hann ses så mycket. Men eftersom man inte vet när nästa gång blir så uppskattar man det lilla vi får... Alla vi är ju på resande fot just nu, så när vi möts upp igen återstår att se.
Men det känns tomt nu att lämnat allihopa, vi har haft fantastiska 3 veckor tillsammans. Och att vi hunnit fått så mycket tid tillsammans med Martin, Emmilia och Nathalie har nog räddat oss. För nu ser vi båda fram emot resten av denna resan! Ni va precis vad vi behövde, och nu saknar vi det redan!

Idag har vi legat nån timme här på stranden i Ao Nang, och sen va det dags att säga hej då till Chris och Madde som skulle ta nattbussen till Bangkok. Lite trisst tyckte vi alla att det va...
Men nu på eftermiddagen så har vi vart tillsammans med Maddes föräldrar, Lotta och Tonna. Och vi har haft mycket trevligt. Tonna har tatuerat sej så vi satt me där i några timmar, och  nu har vi precis skiljts åt efter en god middag och thai pankaka till dessert!
Så vi är nöjda med dagen, dock lite smått svedd då vi glömde solkrämen idag. Not good, not good!
Jag och Nathaile i Koh Lipe!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0